Urinvägsinfektion (Medicin och symtom)

Urinvägsinfektion är en infektion som orsakas av bakterier tränger in i urinröret som sedan sprider sig upp till urinblåsan. Urinvägsinfektion kan alternativt kallas för UVI eller nedre urinvägsinfektion. Kvinnor drabbas oftare än män av sjukdomen.

Det är en vanlig sjukdom och är i de flesta fall ofarlig. Hos många läker den ut av sig själv, ungefär 30% av alla drabbade blir av med symtomen utan behandling efter en vecka. Det uppskattas att runt 50% av alla kvinnor får minst en akut urinvägsinfektion under sin livstid. Cirka 10% av alla kvinnor över 18 får minst en behandling för urinvägsinfektion varje år. Yngre kvinnor samt kvinnor som passerat klimakteriet drabbas särskilt ofta. Man kan få rätt behandling genom att göra en läkarundersökning online och få rätt medicin utskriven och hemskickad.

Orsak
Det är bakterier av olika slag som orsakar urinvägsinfektioner. E.coli är den bakterie som är den vanligaste orsaken, den uppskattas att den ligger bakom mellan 80-85% av observerade fall. Stafylocock saprofyticus ligger bakom mellan 5 % till 10 % av fallen. Andra bakterier som kan ligga bakom är Klebisella, Proteus, Pseudomonas samt Enterobacter. I sällsynta fall kan även virus och svampar orsaken till sjukdomen.

Infektionen finns i två varianter:

Den första och vanligaste är när infektionen är begränsad till urinröret och blåsan. Den kan då kallas för blåskatarr eller cystit.

Den andra varianten är mer allvarlig. Om bakterieinfektionen sitter i njurarna och njurbäckenet kallas det njurbäckeninflammation. Alternativt namn på infektionen är pyelonefrit. Denna infektion är allvarligare och leder till mer besvär.

Kända riskfaktorer som ökar risken att drabbas är sexuell aktivitet, spermiedödade medel som används med pessar samt ärftliga orsaker. Vidare kan användning av kateteter öka risken att drabbas. Vissa parasiter och sexuellt överförbara sjukdomar kan öka risken att drabbas även om det är mindre vanligt.

Symtom
Vanliga symtom på blåskatarr (cystit) som är den vanligaste infektionen:

  • Du behöver kissa oftare
  • Det svider när du kissar
  • Du känner ofta en känsla att blåsan är full och behöver tömmas
  • Smärta i nedre delen av magen, ofta lokaliserad vid urinblådan
  • Blod i urinen
  • En del kan känna sig småfrusna

Om två eller fler av de ovan nämnda symtomen upplevs samtidigt och det inte föreligger några andra besvär med underlivet är det stor sannolikhet att du har blåskatarr. Om det föreligger osäkerhet kring symtomen bör du kontakta vården för råd och hjälp. Urinprov kan även användas för att ställa diagnos.

Den mer allvarliga njurbäckeninflammation kan ge liknande symtom som blåskatarr, men besvären är oftast värre. Man blir ofta rejält dålig i samband med njurbäckeninflammation. Typiska symtom:

  • Du känner dig oftast ordentligt sjuk
  • Man får ofta feber och blir illamående
  • Du kan få ont i ländryggen eller åt sidan av magen
  • Man får ofta liknade symtom som vid blåskatarr. Eventuellt kan de vara mer påtagliga

Precis som vid blåskatarr kan diagnos ställas utifrån observerade symtom eller urinprov om det skulle föreligga osäkerheter.

Behandling
Urinvägsinfektioner är oftast milda och läker ut av sig själv. Om behandling sätts in används främst antibiotika för att åtgärda besvärligare infektioner. Det fungerar utmärkt att använda värktabletter för att mildra symtomen. Eftersom infektionen ofta läker av sig själv är det inte helt ovanligt att vänta ungefär en vecka efter de första symtomen med att använda antibiotika.

I första hand används preparat som innehåller Pivmecilliinam, nitrofurantoin eller Trimetoprim som aktiv substans. Även preparat som innehåller ceflaosporiner eller flourokinoloner kan användas.

Trimetoprim är ett av de mer vanligt utskrivna antibiotikan eftersom det är snabbverkande och enkelt att använda. Det kan reducera symtom på så lite som 24 timmar. Läkemedelet är även vanligt utskrivet till kvinnor som lider av återkommande besvär. En kur med Trimetoprim kan ta allt mellan 3 till 14 dagar, och pillren intas vanligen två gånger per dag.

Om besvären är återkommande brukar oftast läkaren skriva ut antibiotika ur en annan grupp för att motverka eventuell resistens. Om behandling inte hjälper eller om infektionen återkommer inom en eller två månader bör du konsultera med läkare igen för vidare utredning och åtgärd.